En liten stund till

Trivs rätt bra med mörkret under hösten/vintern, åtminstone nu i början sedan hinner jag väl lessna.

Bara för att jag sist skrev att jag inte hade koll på dagar kvar att arbeta så var jag tvungen att räkna och det visade sig vara så lite som 35 arbetsdagar kvar!! Löjligt lite. Sedan ska jag mysa med våra underbara barn i vintermörkret. Tyvärr så kommer jag inte att vara världens roligaste mamma, då jag nog inte kommer att klara av så mycket utelek. Redan nu sätter bebis stopp om jag rör mig för fort, i går sparkade han så hårt att jag var tvungen att stanna till.

Som jag misstänkte så var mitt blodvärde inte något bra. Det hade gått ner mer trots att jag ätit järntab. i drygt en månad. Så barnmorskan skulle rådfråga en läkare och sedan blir det ev lite prover. Jag som älskar blodprover... Jag lider iaf inte speciellt mycket av det dåliga värdet, somnar som en stock klockan åtta på kvällarna rätt ofta men va sjutton, känns rätt skönt att få sooooova när jag vet att de vakna nätterna väntar inom kort. Sedan kanske det inte är så bra för min kropp eller bebis att värdet är så lågt? Jag är inte så insatt om jag ska vara ärlig.
Vågen pekade inte så farligt uppåt, bara 2 kg på 4 veckor så jag är nöjd. Andra graviditeter har det ju faktiskt hänt att jag gått upp dubbelt så mkt på samma tid.

Janne jobbar som vanligt och jag har gjort alla tråkiga måsten. Greys anatomy börjar om lite mer än en timme, frågan är om jag lyckas hålla mig vaken när jag inte har något att pyssla med?

Morgon på kapellgatan. Det betyder alltså att pojkarna sitter och kollar på tv (Neo spelar ds samtidigt) och Ida-Marie sover fortfarande. Är pojkarna tillräckligt lugna på morgonen så brukar Ida-Marie sova lite längre. Jag har smitit in till köket för en kopp kaffe och lite datatid.

Snart är helgen över och jag behöver inte stanna hemma med vård av barn under veckan då Janne är ledig tills på fredag. Än så länge är det bara Ida-Marie som fått vattkoppor, men det kan ju dröja ett tag innan det bryter ut hos pojkarna, om de blivit smittade. För deras skulle så önskar jag att de får vattkoppor nu, då det sägs att det ska vara lindringare ju yngre man är, men samtidigt så vill jag inte att de ska drabbas. Både för att det är jobbigt för dem och för att vi vet aldrig hur länge vi kommer att bli isolerade om alla tre barn ska gå igenom detta...

Graviditeten. Vecka 22: 6 sep - 12 sep 2011

Vecka 22

Kroppen: I takt med att du blir tyngre kan du också få fler graviditetskrämpor, som till exempel vadkramper, främst på nätterna. Benen kan svullna under dagarna. Svullnaden kan minska om du använder stödstrumpor som bland annat finns på apoteket. De sista veckorna har brösten kanske börjat förändras, mjölkkörtlar har mognat och blodkärlen i huden på brösten har blivit tydligare. Det kan också komma lite vätska från brösten, särskilt om du är omföderska.

Barnet: Från och med vecka 22 kallas det lilla livet barn istället för foster, även om den medicinska termen fortfarande är foster. Runt denna tidpunkt börjar barnet ha en regelbunden rytm med sömn och vaket tillstånd, men kan väckas av moderns rörelser. Mängden fostervatten är ungefär 600 milliliter.

Tidigare graviditeter så är jag rätt säker på att min blogg under 9 månader har handlat om en sak - bebisen i magen.
Nu har jag inte behovet att skriva om min graviditet lika mycket. Kanske för att det är just fjärde gången. Kanske för att jag är mitt inne i livet med tre små underbara barn, deras lillebror får sin del av uppmärksamheten efter födelsen. Kanske för att jag är så tråkig och tycker att det inte känns av så mycket just nu graviditeten. Små sparkar inne i magen som bara jag känner och som bara jag ser, eftersom liten inte vill visa någon annan hur stark han är. Om några veckor så vill han kanske visa upp lite akrobatik för resten utav familjen. Kanske inser jag lite mer att det faktiskt är en baby där inne när någon ständigt sparkar mig (hårt) på blåsan eller pressar luften ur mina lungor. När jag inte längre kan raka benen, klippa tånaglarna och knyta skorna utan att flåsa som en flodhäst, allt kanske känns lite mer verkligt då? Eller så får jag bara mer att klaga över.

Just nu försöker jag att inte fokusera så mycket på framtiden. Jag har gjort det lite grann och blir då lite smått galen av längtan. Januari känns alldeles alldeles för långt borta. Jag orkar inte gå och vara galen fram tills dess.

Nej, lilla Samsam får inte så mycket uppmärksamhet just nu. Det kommer en tid då han kommer kräva den uppmärksamheten dygnet runt.

Idag var det äntligen dags, det efterlängtade ultraljudet!

Det var en frisk liten baby! Oooooch det var en liten pojke!! Nytt datum för förlossningen blev 16 januari. Helt okej. Glad att det inte är dags i December, vem vill fylla år då liksom ? (Och ligga på förlossningen under julafton till exempel, inte så kul för resten av lundbergs barnen).

Pojkgenerna tycks vara starka i den här familjen. Kön spelar ingen roll, visst hade det varit kul med en "prinsessa" men nu känns det faktiskt helt underbart med ännu en pojke. En liten prins. Förresten var det så längesedan Ida-Marie var baby, så jag minns nog inte hur man tar hand om en liten babyflicka ;)

Nu kommer vi att fundera på namn här hemma den närmsta tiden. Ida-Marie vill ha en Ludde (Ludvig), Neo en Charlie (jamie vill också ha en charlie men det är nog bara för att Neo säger så). Själv gillar jag Sam eller Devin. Vi får väl se, tid har vi ju på oss =)

Som efter varje ultra längtar jag ännu mer tills jag får träffa vår baby, även om jag denna gång minns förra förlossningen lite för mycket. Nu är jag skräckslaget medveten om hur ont det gör (även efteråt med dessa förbannade eftervärkar, de var nog värst av allt..) Hur som, jag kommer inte undan, grabben lär ju ut i Januari så det är väl bara att hoppas på att går fort!

Vecka 12: 24 jun - 30 jun 2011

Vecka 12

Kroppen: Risken för missfall minskar nu. Av de missfall som inträffar så sker drygt 90 procent före utgången av vecka 12. Om du skulle få en mindre blödning betyder det inte att ett missfall är på väg. Om det inte är blodfärgat eller rinner så kan det bero på andra orsaker som till exempel lågt liggande moderkaka. Om moderkakan är placerad långt ned mot livmoderhalsen kan det uppstå en liten blödning från kanten av moderkakan.
Placeringen av moderkakan kan ses med hjälp av ultraljud, på de flesta brukar den dras uppåt i takt med att livmodern växer och då slutar dessa mindre blödningar. Under de tre till fyra sista månaderna ska du däremot söka läkare även vid smärre blödningar.
Moderkakan har tagit över tillförseln av näring och syre till barnet. Moderkakan och fosterhinnorna skyddar även barnet mot infektioner. Som skydd för bakterier bildas det också slem i körtlarna i livmodertappen. Du bör ändå avstå från att äta sådant som kan innehålla bakterier och parasiter som är skadliga för barnet under graviditeten. Vanligtvis har illamåendet och tröttheten börjat avta efter de första tolv veckorna. Vissa har gått upp några kilo i vikt, andra kan i stället ha gått ner något.
Nu har du säkert haft ditt inskrivningssamtal med din barnmorska. Om inte så är det hög tid nu.

Fostret: Fostret är cirka sex centimeter stort och väger cirka 15 gram. Fostret börjar röra sig spontant, vrider på huvudet, hickar och rör på fingrarna som dessutom har fått fingeravtryck. Nu börjar fostret också reagera på mammans lägesändringar.


Från familjeliv.se

Igår kväll kräktes jag. Jag har aldrig kräkts under någon graviditet tidigare. Var lite rädd för att det skulle fortsätta så här, men idag kom jag på att det tydligen är morötter som jag inte kan äta. Jag skalade morötter som jag rev och skulle servera till maten. Mådde hur bra som helst. Hungrig som jag var så åt jag en bit morot medan jag höll på. Sedan hann jag knappt sätta mig och börja äta innan jag kände mig konstig i hela kroppen. Försökte äta lite ändå, men det blev värre och värre. Och sedan var det kört.

Så nu blir det inga fler morötter för mig förrän i slutet av Januari. Hoppas att jag inte hittar något mer som jag inte "tål"....

Vecka 10

Kroppen: Nu är det många som är känsligare än vanligt. Det beror på att man påverkas av en mängd hormoner. Trötthet, irritation och många funderingar kring framtiden är vanligt. Som partner kan det vara svårt att förstå vad som händer då det ofta går mycket fort från det att den blivande mamman mår bra till att hon känner sig gråtfärdig.

I de flesta landsting erbjuds kvinnor som fyller 35 år innan barnet föds ett så kallat KUB-test, men även yngre kvinnor kan göra det vid särskilda omständigheter. KUB-testet används för att beräkna sannolikheten för att du väntar ett barn med Downs syndrom. KUB-testet består av en ultraljudsundersökning där man mäter nackuppklarningen (NUPP) hos fostret, samt ett blodprov som tas minst fyra dagar före ultraljudet.
Om testet visar på riskfaktorer kan man gå vidare med ett fostervattensprov eller moderkaksprov. Dessa provtagningar är dock inte riskfria, utan kan innebära en ökad risk för missfall.

Fostret: Nu är embryoperioden över. Moderkakan gör sig redo att ta över näringstillförseln. Det tar dock ett par veckor för moderkakan att mogna innan den kan överta gulkroppens funktion. Fingrar och tår är helt åtskilda och smaklökarna börjar bildas. Nu kan man skymta början till alla 20 mjölktänderna. Äggstockarna eller testiklarna är utvecklade. Rörelserna är kraftigare och fostret börjar kunna ändra läge i livmodern. Den lilla svansen har försvunnit och huvudet får alltmer mänskliga drag. Fostret har ett ansikte med spädbarns-profil. Hög rundad panna, liten uppnäsa och en mer markerad haka.