En liten stund till

Här var det sjukt! Typ i tisdags klagade en arbetskompis över att hon blivit sjuk, dagen efter var det smittat och klart och nu är jag sjuk. Inte så farligt än så länge, så länge jag får alvedon och slipper känslan av att någon dragit sandpapper i min hals så är jag nöjd...halvnöjd. Eller rätt missbelåten om jag ska vara ärlig. Fan vad det är tråkigt att vara sjuk när man ska orka arbeta och vara ensam hemma med kidsen. Nu låter det säkert som att jag enbart tycker att det är jobbigt att vara mamma, mycket gnäll på sistone från min sida. Oavsett hur mycket jag älskar våra underbara barn så har jag all rätt att tycka att det är jobbigt. Jag har lusläst mitt kontrakt och ingenstans står det något om att jag skulle vara ensam halva månaderna. ;)

I morgon är det äntligen fredag. Provkörning på jobbet vilket innebär att jag förmodligen kommer att slita inne i degrummet. Och sedan självklart den trevligaste delen, provsmaka nybakat knäckebröd! Eventuellt tjata lite om att få lära mig göra ordrar? Med en hel del tur så kanske vi får sluta tidigare?! Det vore inte fel på en fredag, speciellt inte när man är bortbjuden på mat på kvällen! Janne är äntligen ledig och vi får en barnfri kväll hemma hos vänner.

På lördag ska vi ha myskväll hemma med våra älskade troll. En riktigt spännande film ska vi fixa och sedan kura ner oss i soffan under filtar med något gott att äta på. När Jamie har somnat kanske man tom. vågar tända ljus? När vildebill är vaken så törs man inte ens ha en tv-bänk. Han klättrar upp överallt och står och sjunger. Sedan sträcker han ut armarna och ropar hoppa! Man ska ha tur om man hinner fånga upp honom.
Senaste dagarna har han roat sig med att lägga sig i våran säng och rulla runt runt runt runt. Jag vet inte vad det är han leker men han verkar ha väldigt roligt iaf.

Ida-Marie har nu sin andra lösa tand. Hon tycker inte alls att det är lika spännande den här gången och inte jag heller för den delen. Tänk så roligt det kommer att se ut när hon har en enorm glugg i munnen ;) Sockerärtan! Hon håller på att spara ut sitt hår nu, så luggen hänger där som en gardin. Ett tag till så kan hon ha den bakom öronen. Kör just nu stenhårt på diadem och hårspännen. Krav från min sida innan hon får gå ut.

Och världens bästa Neo då, han pratar nog mer och mer för varje dag. Orden bara rasar ur honom. Favorit uttryck som han har är bla. när han inte håller med om någonting, "nehej då, inte alls"
Sedan har han ett väldigt brett ordförråd av svordomar också. Tyvärr. Det är helt och hållet mitt fel. Jag svär alldeles för mycket. Vet inte hur man ska lyckas vänja sig av med det? Utöka mitt eget ordförråd så att jag inte behöver använda fula ord kanske? =)