En liten stund till

Nästa vecka blir min sista arbetsvecka. Som jag har längtat! Nu börjar det dock kännas vemodigt och konstigt. När man är van vid att jobba varje dag och så ska jag plötsligt vara hemma i flera månader. Nog för att det ska bli skönt och nog för att jag behöver det, men ändå. Aldrig nöjd. =)

Nedräkning till ankomsten av vårat fjärde troll också såklart. 36 dagar kvar.

Jag behöver lite mental lugn och ro också men det verkar bli svårt när alla tre barnen gör sitt bästa för att driva mig till vansinne plus en massa annat som händer hela tiden som får mig att gå och grubbla.

Och för att inte tala om allt som skulle behövas få gjort innan bebis anländer!! Neos rum behöver fortfarande tapetseras, Ida-Maries rum har vi inte ens börjat med och så har vi vinden som ska färdigställas. Men när? Janne jobbar så konstigt jämt. Och när han är ledig orkar jag inte vara ensam med barnen hela tiden medan han rustar och donar. När han är ledig behöver jag avlastningen... Usch! Det slutar väl med att all rust finns kvar i Januari. Då blir det ju ännu bättre!

Så varsågoda, ett helt inlägg baserat på hur trött, missnöjd och stressad jag är. Trevlig läsning.