Jobb, förlamning, paddor och vin.
Nu blev jag totalt nollställd i skallen och minns inte när jag bloggade sist, därmed har jag inte en aning om vad jag har skrivit om här eller inte. Ni får leva med att jag eventuellt upprepar mig något! ;)
Tisdag
Jobbade förmiddag. Kom fram till att det är ibland hopplöst att vara fordonsförare som kvinna, eller snarare att en del karlar kan vara av den åsikten. Tur att man inte tar illa vid av just sådant. En arbetskompis, som är tillhör ordinarie personal berättade lite om hur det kan vara.
Varje sommar blir hon sommarjobbare, fastän hon jobbat med dessa människor hela vintern,
När hon kommer för att hjälpa till med ett jobb så kan de fråga henne, när hon sitter i trucken, "Är det du som kör?"
Jag fick inte höra något värre än beskrivning på hur jag skulle köra, han rekomenderade att jag skulle backa in. Det var en himla tur att han berättade det, jag hade ju aldrig kunnat lista ut att gafflarna på trucken måste vara på samma sida som lasten jag ska plocka upp.
Onsdag
Pratade med Janne tidigt på morgonen, jag hade precis kommit till jobbet och han hade precis kommit hem från jobbet. Han sa att han trodde att han var allergisk mot något då han kände sig uppsvälld och bortdomnad i ansiktet. Vi pratade lite om vad han hade ätit men kom inte fram till något, tänkte att det försvinner väl när han sover.
Vilket det inte gjorde. På eftermiddagen sa han att han inte kunde stänga ena ögat och då knappade jag in 1177 på telefonen (sjukvårdsrådgivningen). Han blev tillsagd att genast ringa hälsocentralen. Så jag packade i hop barnen saker för deras planerade övernattning hos mina föräldrar medan Janne ringde HC. Han fick en tid direkt där nere, "kom genast hit", var väl ungefär vad de sa tror jag.
Vi lämnade barnen hos mina föräldrar och sedan följde jag med Janne ner till läkaren. Det visade sig att han fått något som heter Bells pares, halva ansiktet är förlamat.
Han äter nu en massa mediciner och det kan ta upp till 2 månader innan det försvinner helt, orsaken till varför detta uppstår är okänt. Läskigt värre. Men det försvinner ju till slut. Tydligen någon hjärnnerv som far och spökar lite. :/
Janne blev sjukskriven onsdag natt (hans sista skift, nu är han ledig tom. 1:a augusti). Eftersom vi var hemma båda två en kväll och utan barn, så åkte vi upp till Edsken och hämtade mat, hyrde en film och slappade på soffan. Sedan tvärdog jag. Livsfarligt att jobba förmiddagar tydligen.
På onsdagen gick Jamie även sin sista dag på förskolan i Robertsholm. Jag vet inte hur jag hade tänkt, men jag fick för mig att han skulle hinna gå där i Augusti också. Men så blir det ju inte! Så det blev ett väldigt plötsligt farväl, det kändes lite vemodigt och tråkigt. Men det kommer att bli så bra på Kanaljen. Vi ska dit på måndag och träffa personal och prata lite. Avdelningen Katthult känner vi ju till rätt väl eftersom Neo har gått där och all personal träffar vi ju ofta i samband med att vi hämtar Ida och Neo.
Jag gjorde en ny bekantskap på onsdagen också, en mycket ofrivillig sådan. Var i garaget (fristående) och letade efter en liten barn pool. Lyfte på en större pool där inne och "PLOFF" så landade en fet padda framför mina fötter! Jag blev pinsamt nog helt hysterisk och skrek rakt ut, sedan kutade jag därifrån. Skickade senare in min älskade make för att kasta ut vår hyresgäst.
Torsdag
Idag gjorde jag sista förmiddagsskiftet denna sväng. Nu är jag ledig i tio dagar. Härligt!
Idag har det varit alldeles för varmt för mig. Jag har bråkat med ämnen som inte ville komma upp ur ställ och jag har käkat tårta två gånger. (Ja, jobbar man på transport har man det bra!)
Efter jobbet tog jag med barnen upp till Tolven (Ida och Neo bara) och de galningarna var i vattnet i en halvtimme tror jag. Sedan åkte jag hem och klippte gräset, hann med nästan allt innan jag fick ge upp pga. allergin.
Två glas vin har jag unnat mig här på kvällen också, ett rose vin som är nya favortien, Lord Zinclair. Snart är det dags att däcka av igen så att jag orkar med att fira midsommar i morgon. Det blir grillning nere hos svärföräldrarna, en mkt lugn midsommar. =)
Tisdag
Jobbade förmiddag. Kom fram till att det är ibland hopplöst att vara fordonsförare som kvinna, eller snarare att en del karlar kan vara av den åsikten. Tur att man inte tar illa vid av just sådant. En arbetskompis, som är tillhör ordinarie personal berättade lite om hur det kan vara.
Varje sommar blir hon sommarjobbare, fastän hon jobbat med dessa människor hela vintern,
När hon kommer för att hjälpa till med ett jobb så kan de fråga henne, när hon sitter i trucken, "Är det du som kör?"
Jag fick inte höra något värre än beskrivning på hur jag skulle köra, han rekomenderade att jag skulle backa in. Det var en himla tur att han berättade det, jag hade ju aldrig kunnat lista ut att gafflarna på trucken måste vara på samma sida som lasten jag ska plocka upp.
Onsdag
Pratade med Janne tidigt på morgonen, jag hade precis kommit till jobbet och han hade precis kommit hem från jobbet. Han sa att han trodde att han var allergisk mot något då han kände sig uppsvälld och bortdomnad i ansiktet. Vi pratade lite om vad han hade ätit men kom inte fram till något, tänkte att det försvinner väl när han sover.
Vilket det inte gjorde. På eftermiddagen sa han att han inte kunde stänga ena ögat och då knappade jag in 1177 på telefonen (sjukvårdsrådgivningen). Han blev tillsagd att genast ringa hälsocentralen. Så jag packade i hop barnen saker för deras planerade övernattning hos mina föräldrar medan Janne ringde HC. Han fick en tid direkt där nere, "kom genast hit", var väl ungefär vad de sa tror jag.
Vi lämnade barnen hos mina föräldrar och sedan följde jag med Janne ner till läkaren. Det visade sig att han fått något som heter Bells pares, halva ansiktet är förlamat.
Han äter nu en massa mediciner och det kan ta upp till 2 månader innan det försvinner helt, orsaken till varför detta uppstår är okänt. Läskigt värre. Men det försvinner ju till slut. Tydligen någon hjärnnerv som far och spökar lite. :/
Janne blev sjukskriven onsdag natt (hans sista skift, nu är han ledig tom. 1:a augusti). Eftersom vi var hemma båda två en kväll och utan barn, så åkte vi upp till Edsken och hämtade mat, hyrde en film och slappade på soffan. Sedan tvärdog jag. Livsfarligt att jobba förmiddagar tydligen.
På onsdagen gick Jamie även sin sista dag på förskolan i Robertsholm. Jag vet inte hur jag hade tänkt, men jag fick för mig att han skulle hinna gå där i Augusti också. Men så blir det ju inte! Så det blev ett väldigt plötsligt farväl, det kändes lite vemodigt och tråkigt. Men det kommer att bli så bra på Kanaljen. Vi ska dit på måndag och träffa personal och prata lite. Avdelningen Katthult känner vi ju till rätt väl eftersom Neo har gått där och all personal träffar vi ju ofta i samband med att vi hämtar Ida och Neo.
Jag gjorde en ny bekantskap på onsdagen också, en mycket ofrivillig sådan. Var i garaget (fristående) och letade efter en liten barn pool. Lyfte på en större pool där inne och "PLOFF" så landade en fet padda framför mina fötter! Jag blev pinsamt nog helt hysterisk och skrek rakt ut, sedan kutade jag därifrån. Skickade senare in min älskade make för att kasta ut vår hyresgäst.
Torsdag
Idag gjorde jag sista förmiddagsskiftet denna sväng. Nu är jag ledig i tio dagar. Härligt!
Idag har det varit alldeles för varmt för mig. Jag har bråkat med ämnen som inte ville komma upp ur ställ och jag har käkat tårta två gånger. (Ja, jobbar man på transport har man det bra!)
Efter jobbet tog jag med barnen upp till Tolven (Ida och Neo bara) och de galningarna var i vattnet i en halvtimme tror jag. Sedan åkte jag hem och klippte gräset, hann med nästan allt innan jag fick ge upp pga. allergin.
Två glas vin har jag unnat mig här på kvällen också, ett rose vin som är nya favortien, Lord Zinclair. Snart är det dags att däcka av igen så att jag orkar med att fira midsommar i morgon. Det blir grillning nere hos svärföräldrarna, en mkt lugn midsommar. =)
Kommentarer
Trackback
